Vagn & Maskinfabrikens första lok

Den 21 maj 1900 inkom från den Kungliga Järnvägsstyrelsen till den nybyggda Vagn & Maskinfabriken i Främby, Falun, en beställning av tio ånglok littera (typbeteckning) Kd2 och tio tvåaxlade så kallade tendrar, en särskild vagn för lokets vatten och bränsleförråd. Det första loket skulle få nummer 692, med tillverkningsnummer 1.
Trots den entusiasm, stolthet och glädje arbetarna förmodligen kände över att ha fått detta fina förtroende, saknade man på fabriken emellertid erfarenhet av att bygga lokomotiv. Det kom att visa sig när det första loket väl stod klart för provkörning den 23 maj 1901. Antalet fel och brister som framkom under besiktningen var många. Nedan följer några exempel:

• Ångpannorna läckte på flera ställen under provning.

• Färgen på den främre delen av pannan, också känt som sotskåpet, ”höll på att fjälla av” på flera av loken.

• En stor del av bultarna i lokens maskineri var dåligt sätthärdade och hade som följd ”visat märkbar slitning” till och med innan loken satts i officiell tjänst, likaså var en del andra komponenter i maskineriet dåligt härdade och slets ner på samma sätt.
  

• Bultarna i ångregulatorn på loken var för hårt åtdragna så att dessa läckte.

• Ritningarna hade heller inte följts utan ”smärre avvikelser blivit gjorda” som efterhand avhjälptes under lokens första tid.

Flest fel fann man på det första loket, n:o 692, och Kungliga Järnvägsstyrelsen summerade sina fynd av de nya loken enligt bilden här invid (klicka för förstoring).

Efter att alla problem hade blivit lösta började lokomotiv n:o 692 sitt liv med att dra tunga godståg mellan Örebro och Storvik med stenkol, träkol och malm till järnbruken längsmed linjen, samt gjutjärn och tackjärn därifrån. I denna tjänst som godstågslok gick det till 1928 då det togs in för en större ombyggnad vid Centralverkstaden i Örebro.
I Örebro fick loket en ny ångpanna med överhettare (en anordning som höjer ångans temperatur och maskinens effektivitet), ny gasbelysning av system AGA, samt en nymodighet som införts vid Statens Järnvägar några år tidigare: tryckluftsbromsen. I och med denna ombyggnad ändrades också lokets littera från Kd till Ka.
Med sin nya överhettarpanna och tryckluftsbroms fortsatte loket sin tjänst in till slutet av 1940-talet då det ansågs övertaligt och ställdes av som beredskapslok i Göteborg. Där fick det stå i väntan på bättre tider till 1965 då det bestämdes att det skulle gå till skroten, men så skulle det inte bli.
Vid Vagn & Maskinfabriken, nu del av ASJ, hade det gjorts upp planer att fira 70-årsjubileum som lokbyggeri. 1966 skickade de en förfrågan till Statens Järnvägar om det gamla Faluloket kunde köpas för att ingå i jubileet då det ansågs vara synd att de skulle skrota det. Detta godkändes och loket gavs en kosmetisk renovering för att likna sitt gamla jag så gott det var möjligt. Man gick faktiskt så långt som att rekonstruera den gamla skorstenen i glasfiberhärdad plast! Vid jubileet 1968 stod gamla ångloket n:o 692 nymålat med sin fejkskorsten för allmän beskådan.

Senare visade det sig att loket hindrade en utbyggnad av fabriken varvid man började se sig om efter någonstans att göra sig av med det. ASJ:s ledning bestämde 3 mars 1969 att skänka loket till ett museum i Linköping. Bengt Unvér som drev föreningen Järnvägarnas Museiförening i Linköping hade goda kontakter med ASJ:s förra vd Tryggve Holm som hade stöttat föreningen med bidrag. Loket transporterades till Linköping där det fick stå på Östergötlands Järnvägsmuseum.
Efter dryga 30 år hade det bestämts att järnvägsmuseet i Gävle skulle överta loket och renovera det till kördugligt skick igen. Den 16 juni 2000 transporterades loket till Grängesberg där det skruvades och mekades fram till december 2011 då man kunde göra den första provturen under ånga – något som inte hade skett på över 50 år. Två år senare visades loket upp i Ängelholm i det skick det hade under 1930-talet; som Ka n:o 692, för att sen gå till sitt nya hem i Gävle. Det har sedan dess visats upp och körts vid olika tillfällen och evenemang.

2015 kom loket tillbaka till sin ursprungsort i och med att Järnvägsmuseet anordnat en resa mellan Gävle och Falun. Loket fick stanna i Falun för att genomgå det årliga driftsprovet varvid en del småjobb gjordes. Senare samma år körde museiföreningen Gefle-Dala Jernväg några augustiturer med loket som verkade nöjt med att fått komma hem igen och det fällde nog en oljig tår när det återgick till förvaringshallen i Gävle.